Koloina's posterous http://koloina.posterous.com Most recent posts at Koloina's posterous posterous.com Thu, 04 Feb 2010 23:32:00 -0800 Il était une fois Madagascar…par Koloina http://koloina.posterous.com/il-etait-une-fois-madagascarpar-koloina http://koloina.posterous.com/il-etait-une-fois-madagascarpar-koloina
Il fut quelques temps quelque part. J’eus l’habitude de publier des liens vers des blogs témoignant de la vivacité/véracité de la vie à Madagascar. Celle qui dépasse les clichés, que l’on croise tous les matins en attendant le bus à 6h du matin après avoir pu avalé un café et un menakely. Aucune idée si untel/unetelle y a manifesté de l’intérêt – à vrai dire je n’ai toujours pas pu cerner le sens de ce blog – mais les petites idées ont continué à trotter dans ma cabosse et comme je prends beaucoup de plaisir à broder des liens et des histoires, l’envie m’a prise de demander à mes bons amis s’ils voulaient eux aussi prendre part au petit jeu “Madagascar … 50 ans après” et de partager à travers plusieurs générations de malgaches les espoirs d’avant, la réalité d’aujourd’hui ainsi les souhaits pour demain. Je fais donc appel à toutes les bonnes âmes d’initier la conversation (et de soumettre ici) si jamais vous avez dans votre entourage des personnes ayant vécu l’indépendance de 1960, la révolution de 1972, la vie dure dans les années 1980, les rues de 1991,…bref engagez-les à répondre à ces TRÈS courtes questions. J’attends impatiemment vos messages!

Qui es-tu?
dotmg
Je suis un simple bloger et traducteur dans http://globalvoicesonline.org/

Quelles sont selon toi les plus belles années de Madagascar?
dotmg
Je ne sais pas, je n’en ai aucune idée! Peut être que c’était à l’époque du Président Tsiranana et que j’étais loin d’être née. Une époque féerique où tout était moins chère et que nos grands parents et parents vivaient bien avec un bon pouvoir d’achat etc.…comme l’a décrit Harinjaka. Ou peut être après les événements du 72, où les jeunes Malagasy ont commencé à avoir des places dans le monde du travail et dans l’administration etc.
tena marina tsy mahita ambara firy momban’izany aho. Ce que je peux dire pour l’instant c’est « I HAVE A DREAM….. » « Mino aho fa indray andro any dia ho………. I Madagascar! ».


Comment voyais-tu Madagascar en 2010 de cette époque?

dotmg
Pour 2010 ????, inona moa fa dia mbola manantena hatrany e! Raha izao misy krizy izao dia tsy mihandrandra zavatra be loatra aloha, Fa ny hirariana ary dia hiriana hatrany dia tahaka ny teny izay ifanaovana foana rehefa asaramanitra ny andro, manao hoe « Ho taom-pahombiazana ho antsika anie ity taona vaovao ity » Taom-pahombiazana, taona Feno fitiavana, taona feno fifaliana ho an’ny rehetra e! ary ihany koa taona feno fandeferana. Taona fandresena ho an’ny vahoaka Malagasy, ho an’i Madagasikara.

Ton message pour la postérité pour les 50 ans à venir pour les jeunes de 20 ans d’aujourd’hui
dotmg
Pour les jeunes de 20 ans et plus, il y en a encore beaucoup des choses qu’on ne sait pas encore dans cette vie ou que l’on ignore l’existence, surtout concernant notre pays. Il y a des choses qu’on ne croit pas, mais qui y existent; des choses qui nous empêchent d’évoluer et d’aller plus loin. « …Tout change, tout évolue, seul les imbéciles ne changent pas… (Alpha Blondy’s song)». Et si nous en sommes là aujourd’hui, dans des enchaînements de crises, de problèmes politique et des frustrations de tout genre, les mêmes refrains depuis des jours, des mois et des années. On n’avait jamais eu de vrai changement, la question qui se pose en ce moment c’est… « Est ce qu’on est tous des imbéciles ? »
« Je croix bien que non… ! ». On espère tous d’avoir une vie meilleure et agréable, mais quand ces choses restent encore inconnues par les Malagasy et surtout les jeunes, le rêve d’aller plus loin, restera un rêve qui ne se réalisera pas. Ce dont je parle est dans l’histoire (nos passés, nos présent et peut être même notre future). Je vous incite à bien enquêter profondément l’histoire depuis notre indépendance, il y a déjà 50 ans, poser des questions, prends des notes et surtout y trouver la vérité; car si on en est là (pas développement, dans des troubles politiques, etc, nandritra ny 50 taona tsy misy fiovana, fa dia izany foana !) c’est qu’il y a bien des raisons que l’on ne pensait pas. Chercher et Si vous avez trouvé partager et aidez ceux ce qui cherchent encore, et surtout ne vous arrêtez pas, Vous ferez tout cela et le sort se brisera facilement. Maintenant, penser au changement que vous voulez voir dans ce monde, notre monde, Madagascar. “Make it a better place, a lovely place for you and for everyone”. Ny hafatra farany dia hoe: “Don’t think what your country can do for you, but what you can do for your country”. “Dites oui à un avenir meilleur” Ho amin’ny 50 taona manaraka, ho an’ny tanora Malagasy, ho an’ny vahoaka Malagasy, ho an’I Madagascar. Homba antsika anie Andriamanitra!

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Tue, 24 Nov 2009 02:01:00 -0800 fetching water in Antananarivo http://koloina.posterous.com/fatsakan-drono-fisotro-eto-antananarivo-0 http://koloina.posterous.com/fatsakan-drono-fisotro-eto-antananarivo-0

matsaka

Toy izao rehefa matsaka amin`ireny mpompy mpamjakana ireny eto Antananarivo. Milahatra ary tena lavabe tokoa. Milay mahafoy fotoana anefa raha te-ahazo rano rehefa mody. Tsy maintsy miandry akaiky satria misy misongona . Betsaka ny mimenomeno rehefa eny ampatsakana satria lany ora, lany fotoana ary tsy misy toerana mba maloka hiandrasana fa dia eo amban`ny masoandro be migaingaina. Ny tena mampalahelo dia ny mahita ankizy sy ramatoa bevohoka na mampinona voatery miandry elabe miaraka amin`ilay zazakely vao afaka ny fahazo rano hentina hanadiovana sy hikarakarana ny ao antrano. Ho anìreo olondehibe moa dia ny resaka no entina andaniana ny andro eo ampatsakana tahaka izao hitantsika amin`izao sary hitantsika izao. Ny ankizy kosa dia ny milalao miaraka amin`ny namanany no hataony mandrapahazoa ny anjara ranony.

Ny mpitsinjara rano kosa dia tahakìzao hita amin`ny sary izao no tsy maintsy ataony, miandry ary tena maka toerana tsara mihitsay ary manaramaso sy mitsinjara ny rano ary dia mandany fotoana tahaka ny mpanjaka ihany koa. Manomboka ny maraina vao angiran-dratsy ka hatramin`ny ariva ary kely ny fotoana ialana eo fa dia tsy maintsy manao izay azo atao mba hitsinjarana izany.

Raha ny eto antananarivo dia mbola tahakìzao amin`ny sary izao fatsakana ho an`olona maro ary mbola azao laizana fa tena vitsy ny olona manana pompy any atranony. Ho amina toerana iray ohatra, midadasuka ary be olona fa dia vitsy ny isan`ny pompy ary tsy afaka ny manome fahafahampo ho an`olona ao amin`ny faritra iray izany. Tahaka ny eny soavimasoandro izao ohatra io hita amin`io sary io dia vitsy ny pompy tahaka itony afajka ny mamatsy ny mponina, sady lavitry ny trano no mbola vitsy anisa.

Vokatrìzany dia voatery ny mifoha maraina be ny mpatsak ary dia mandany ora betsaka vao mahazo izay anjara ranoniny ary dia matetika dia tsy maintsy miverim-berina matetika satria tsy mahampy ny rano tonga ao antrano. Ho an`ny mpianatra izao ohatra dia tsy amintsy izay ny mifoha maraina (amin`ny 5 ora na 4 ora mihitsy aza matsaka avy eo vao mandeha mianatra. Raha tsy izany dia ny ariva avy mianatra no manao ny anjarany. matetika aza indraindray dia aterina eny amin`ny pompy ny sio dia ny ariva no alaina mba hialana ny amin`ny filaharana be mandany andro.

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Mon, 23 Nov 2009 01:15:39 -0800 ADIN'AKOHO http://koloina.posterous.com/adinakoho http://koloina.posterous.com/adinakoho tapany voalohany   

Kolontsaina iray anisan'ny mampiavaka ny Malagasy ny adin'akoho.
Fialamboly iray izay mbola tsy very ary mbola manana ny ny maha
izy azy tokoa ankehitriny raha ny adin'akoho. Samy mankafy sy
manana karazana akoha mampiavaka azy avokoa ny faritra rehetra
manerana ny Madagascar. Na ny an-drenivohitra na ny any ambanivohitra
lavitra any. Na ny zazakely na ny olondehibe dia samy mankafy
fatratra ny adin'akoho avokoa ary mifanao fotoana amina toerana
iray mampiseho sy mampiady izay karazana akoho hananany. Ny akoho
fampiady dia tsy akoho fahita amin'andavanadro ireny fa karazana
akoho hafa mihitsy. Raha ny momba ny akoha mpiady dia, karazana
akoho efa nisy hatramin'izay no akoho mpiady eto Madagascar ary
hita tamin'ny vanim-potoana teo aloha toy ny tamin'ny vanim-potoana
ny fahampanjaka ny karazany. Ary hatramin'izay ka hatramin'izao dia
mbola hita amin'ny faritra maro eto Madagascar ny taranak'ireo akoho
ireo ka anisan'izany ny antsoina hoe: "kalahatintra, mandoro, malailay,
manditsoka, ny tsy laitra, ny mandrava, sns."
Araka ny tantara dia ny mpanjaka rehetra nifandimby dia anisan'ny
mpankafy sy mpiangaly fatratra izany taranja adin'akoho izany ary
anisany niompy tamin' izany karazana akoho izany. Anisan'ny fialamboly
mahafinaritra ny fampiadiana akoha tamin'ny vanim-potoana faha-mpanjaka;
Tsy mba nisy fialamboly maro moa tamin'izany fotoana izany, ny hany
nisy dia ny : "fampiadiana angely, ny savika, ny adin'angely, sy ny
sisa." ka betsaka ny liana tamin'ny fampiadiana akoho.
Rehe tonga ny moa ny fotoana fampiadiana akoho dia samy mitondra ny
karazana akoho mampiavaka azy avokoa ny faritra rehetra ary izay mandresy
dia mahazo loka lehibe.
Samy manana ny karazan'akohony avokoa moa ny faritra isambohitra rehetra.
Raha ny faritra eto Imerina ohatra,mampiavaka ny faritra Lasora  ny
fiompiana "Bengaly",ary ny mampiavaka ny faritra Ambohijafy kosa dia ny
fiompiana kalahantitra. Ny faritra Ambohidratrimo sy ny rovan'Ambohimanga
sy ireo faritra fitsangatsanganan'ny mpanjaka dia anisan'ny nahitana ny
karazana akoho kalahantitra avokoa.
Ny akoho mpiady dia fantatra amin'ny firafitry ny  vatany, ny lohany ary
ny tongony. Ny loko dia tsy midika karaza velively fa fanavahana fotsy
izany, toy ny hoe:"tsatsaka, maintiariva, volom-bavy, masira, menakely, sns.
Ny fiompiana akoho mpiady dia anisan'ny nivoahana fomba fiteny maro ary
ohabolana ihany koa toy ny hoe:"Lamban'akoho, faty no isarahana", "Akolahy
maneno an-tsena, tsy hery tsy akory fa hanina ny tany nialana", "Akoholahy
miady am-potaka, samy miaro ny masony tsy ho ditsoka", "Akoholahy
tanatanamanga, akoholahim-bohitra", "Raha akoholahy, dia efa intelo na
inefatra tapa-pantsy","Manao fitsaingoka akolahy jamba", sns
Tantara kely,
Fahiny hono dia very ny akoho iray teny amina vohitra iray (kalahantitra
izy io). Teny amin'ny vohitra iray hafa (teny lasora) no nahitana azy
tamin'izany.[...]Tsy nety nihaiky anefa ny mpangalatra ary dia nanapa-kevitra
ny tompony fa hiandry ny fotoana hananan'ilay akoha anaka[...]Koa rehefa tonga
io fotoana io dia tonga ilay tompon'akoho very ary hita nibaribary ny marina.
Satraia ny kalahantitra manko dia tsy mba mahavanona anaka afa tsy iray
matetika, ny nitranga anefa dia atody fito no nakotrika dia iray no foy,
izany no nahafantarana ny marina ary teo no nivoaka ilay fomba fiteny
hoe:"Mpangalatra akoho i Lasora" ary ny ohabolana hoe:"Lainga marivo tototra,
ka ampangain'ny akoho tokana."

Izay no mombamomba ny tapany voalohany mahakasika ny akoho fa ho jerena

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Mon, 18 May 2009 05:13:27 -0700 Ny taom-baovao Malagasy http://koloina.posterous.com/ny-taom-baovao-malagasy-2 http://koloina.posterous.com/ny-taom-baovao-malagasy-2 TAOM-BAOVAO MALAGASY Tantara: Andro voalohany amin'ny volana voalohan'ny taona volana voalohany: Alahamady taona:2009 Heviny: Alahamady milaza ny zoky olona amin'ny fianakaviana, ny Mpanjaka, ny Fiandrianana, ny fanjakana, vary(fiakarany),andrsna,... Ara-panandroana: Ny andro hifanitsian'ny volana sy ny masoandro ao amin'ny antokon- kitana Alahamady raha jerena avy ety an-tany (eto Madagasikara).Azo hamarinina eny amin'ny foiben-torana mamantatra ny tontolon'ny habakabaka izany. FOMBA AMAM-PANAOAMIN'NY FANKALAZANA NY TAOMBAOVAO Iray volana eo ho eo mialohan'ny tsinan'ny Alahamady Taona vaovao dia miafy tsy mihinana-kena ny vahoaka sy ny mpiondra, izany hoe tsy mandatsaka aina araka izay azo atao, nefa raha misy ny tsy fahatantesana izany dia afaka mihinana akoho amam-borona ka antsoina hoe:"fo tsy aritra" izany. 1- Misafo rano: Midio amin'ny alalan'ny rano, misafo rano,mandro, teo aloha dia mandro ny mpanjaka endriky ny fanadiovana ny firenena iray manontolo. Ireo rehetra ireo dia endriky ny fahdiovana na antsoina ihany koa hoe: "alafaditra"(alàna izay rehetra mifadiditra sy mangeja ny vahoaka sy ny firenena). 2-Mialoha: Ny alina faran'ny taona dia mana arendrina entina manondidina ny tanàna, rehefa izay dia tehirizina ny afo (hazavana), hafanana, ho tratry ny andro maraina (taom-baovao). 3-Andron'ny aom-baovao: Mifampiarahaba tratry ny taona vaovao ka ho tratrin'ny arivo taona (hary-ivo) mitsingerina anie tsy ho dison'ny samabtra sy ny manajara. 4-Manao tatao: Vary amin-dronono tondrahanan-tantly: raisina amin'ny sotro dia atao n-tampon-doha ka hisambasambana:" Sambasamba Andriamanitra Andriananahary, samy arivo ho tratrin'ny taona mitsingerina indray; tsy hisara-mianakavy, ho ela velona, hitombo hasina, ambinim-bola sy harena..." 5-zara Hasina: Fifanolorana ataon'ny ray aman-dreny sy ny zanaka, ka salohim-bary no ataon'izany arahina firariantsoa ho mariky ny fandresena ny mosary. 6-Nofon-kena mitam-pihavanana: Ho fanamaisana ny fihavanana,fiaraha-misakafo,korana samihafa. Izay ny momba ny fizotry ny fankalazany taom-baovao amin'ny fomba malagasy.Raha araka ny fanazavana sasantasany izay azo teny antoerana moa dia ny volana oktobra no fankalazana izany ary mifanarakaraka amin'ny fotoanan'ny ramadany izany. Ho entina azavaina misy kokoa eto ny momba ireo rehera ireo amin'ny manaraka fa ndha aloha ho jerana hoe rohoviana indray ny fankalazany ny taombaovao manaraka, satria raha araky ny fanazavana dia mihovahova izany daty izany fa tsy mijanona ho andro iray. Raha tamin'ny: 26 Marsa tamin'ny 7ora sy 7mn Hariva izy tamin'ity taona ity dia toy izao manaraka izao ny ho amin'ny taona manaraka: 2010: 16 Marsa: 00 ora 02mn marina 2011: 03 April: 05 ora 33mn hariva 2012: 22 Marsa: 05 ora 38mn hariva 2013: 11 Marsa: 10 ora 52mn alina 2014: 30 Marsa: 09 ora 46mn alina 2015: 20 Marsa: 12 ora 37mn atoandro 2016: 07 April: 02 ora 25mn hariva 2017: 28 Marsa: 05 ora 58mn maraina 2018: 17 Marsa: 04 ora 13mn hariva ialana tsiny ny fahatarana fa na dia izany aza mino aho fa tsy dia tena tara be loatra. Ampananena zavatra mahafinaritra sy mahaliana be aho amn'ny manaraka mahakasika ny fankalazana ny taom-baovao Malagasy.

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Mon, 18 May 2009 05:13:27 -0700 Ny taom-baovao Malagasy http://koloina.posterous.com/ny-taom-baovao-malagasy http://koloina.posterous.com/ny-taom-baovao-malagasy TAOM-BAOVAO MALAGASY Tantara: Andro voalohany amin'ny volana voalohan'ny taona volana voalohany: Alahamady taona:2009 Heviny: Alahamady milaza ny zoky olona amin'ny fianakaviana, ny Mpanjaka, ny Fiandrianana, ny fanjakana, vary(fiakarany),andrsna,... Ara-panandroana: Ny andro hifanitsian'ny volana sy ny masoandro ao amin'ny antokon- kitana Alahamady raha jerena avy ety an-tany (eto Madagasikara).Azo hamarinina eny amin'ny foiben-torana mamantatra ny tontolon'ny habakabaka izany. FOMBA AMAM-PANAOAMIN'NY FANKALAZANA NY TAOMBAOVAO Iray volana eo ho eo mialohan'ny tsinan'ny Alahamady Taona vaovao dia miafy tsy mihinana-kena ny vahoaka sy ny mpiondra, izany hoe tsy mandatsaka aina araka izay azo atao, nefa raha misy ny tsy fahatantesana izany dia afaka mihinana akoho amam-borona ka antsoina hoe:"fo tsy aritra" izany. 1- Misafo rano: Midio amin'ny alalan'ny rano, misafo rano,mandro, teo aloha dia mandro ny mpanjaka endriky ny fanadiovana ny firenena iray manontolo. Ireo rehetra ireo dia endriky ny fahdiovana na antsoina ihany koa hoe: "alafaditra"(alàna izay rehetra mifadiditra sy mangeja ny vahoaka sy ny firenena). 2-Mialoha: Ny alina faran'ny taona dia mana arendrina entina manondidina ny tanàna, rehefa izay dia tehirizina ny afo (hazavana), hafanana, ho tratry ny andro maraina (taom-baovao). 3-Andron'ny aom-baovao: Mifampiarahaba tratry ny taona vaovao ka ho tratrin'ny arivo taona (hary-ivo) mitsingerina anie tsy ho dison'ny samabtra sy ny manajara. 4-Manao tatao: Vary amin-dronono tondrahanan-tantly: raisina amin'ny sotro dia atao n-tampon-doha ka hisambasambana:" Sambasamba Andriamanitra Andriananahary, samy arivo ho tratrin'ny taona mitsingerina indray; tsy hisara-mianakavy, ho ela velona, hitombo hasina, ambinim-bola sy harena..." 5-zara Hasina: Fifanolorana ataon'ny ray aman-dreny sy ny zanaka, ka salohim-bary no ataon'izany arahina firariantsoa ho mariky ny fandresena ny mosary. 6-Nofon-kena mitam-pihavanana: Ho fanamaisana ny fihavanana,fiaraha-misakafo,korana samihafa. Izay ny momba ny fizotry ny fankalazany taom-baovao amin'ny fomba malagasy.Raha araka ny fanazavana sasantasany izay azo teny antoerana moa dia ny volana oktobra no fankalazana izany ary mifanarakaraka amin'ny fotoanan'ny ramadany izany. Ho entina azavaina misy kokoa eto ny momba ireo rehera ireo amin'ny manaraka fa ndha aloha ho jerana hoe rohoviana indray ny fankalazany ny taombaovao manaraka, satria raha araky ny fanazavana dia mihovahova izany daty izany fa tsy mijanona ho andro iray. Raha tamin'ny: 26 Marsa tamin'ny 7ora sy 7mn Hariva izy tamin'ity taona ity dia toy izao manaraka izao ny ho amin'ny taona manaraka: 2010: 16 Marsa: 00 ora 02mn marina 2011: 03 April: 05 ora 33mn hariva 2012: 22 Marsa: 05 ora 38mn hariva 2013: 11 Marsa: 10 ora 52mn alina 2014: 30 Marsa: 09 ora 46mn alina 2015: 20 Marsa: 12 ora 37mn atoandro 2016: 07 April: 02 ora 25mn hariva 2017: 28 Marsa: 05 ora 58mn maraina 2018: 17 Marsa: 04 ora 13mn hariva ialana tsiny ny fahatarana fa na dia izany aza mino aho fa tsy dia tena tara be loatra. Ampananena zavatra mahafinaritra sy mahaliana be aho amn'ny manaraka mahakasika ny fankalazana ny taom-baovao Malagasy.

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Mon, 04 May 2009 02:51:41 -0700 Marojejy:Miomana ny hisokatra indray http://koloina.posterous.com/marojejymiomana-ny-hisokatra-indray-2 http://koloina.posterous.com/marojejymiomana-ny-hisokatra-indray-2 Araka ny taitra azo dia efa mba manomboka milamina ny ao amin'ny parc marojejy.vaovao tsara sy mahafinaritra izany satria arakin'ny resaka natao dia efa manomana ny fisokafan'ny parc ho an'ireo mpizahatany ny tomponandraikitra. RAha ny resaka nandeha tamin'ny fotoana ireny dia ny hoe nisy nangalatra daholo ny fitaovana rehetra tao amin'ity toerana ity koa dia tsy misy azo ampiasaina intsony. Omaly anefa araka ny vaovao heno dia tsy nisy very na simba izaby fa dia nampiasain'ireo olona ireo fotsiny ary mbola azo ampiasain tsara. Fa na dia nitsoka nivokan'ity ala ity anefa ireo olona ireo dia namela takaitra lehibe vokatrin'ny hazo vaventy nakididy avy eny amin'ny toerana avo eny midina makaty ambany ka nandona ireo hazo hafa taty ambany. Marihina hazo sarobidy maro no simba sy voatapaka tamin'ireny fotoana ireny.Ary betsaka ny soron'ny mpitandro filaminana fa saingy nanjavona ihany koa izany araka ny tatitra azo avy any antoerana. Betsaka tamin'ireo olona ihany koa no tratran'ny mpitadro filaminana. Teo daholo moa izany rehetra izany fa ny tsara indrindra dia manomboka miverina amin'ny laoniny ny rehetra ary efa miomana amin'ny fandraisambahiny sahady ity toerana ity, taorin'ireny toe-javatra mahatsiravina niseho ireny. Ny hany antenain'ireo mpikarakara dia ny fiverenan'ny filaminana sy ny fandriampahalemana eto amin'ny firenena mba ahafan'ny mpizaha tany tonga maro be hitsidika ny toerana tahaka itony.

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Mon, 04 May 2009 02:51:41 -0700 Marojejy:Miomana ny hisokatra indray http://koloina.posterous.com/marojejymiomana-ny-hisokatra-indray http://koloina.posterous.com/marojejymiomana-ny-hisokatra-indray Araka ny taitra azo dia efa mba manomboka milamina ny ao amin'ny parc marojejy.vaovao tsara sy mahafinaritra izany satria arakin'ny resaka natao dia efa manomana ny fisokafan'ny parc ho an'ireo mpizahatany ny tomponandraikitra. RAha ny resaka nandeha tamin'ny fotoana ireny dia ny hoe nisy nangalatra daholo ny fitaovana rehetra tao amin'ity toerana ity koa dia tsy misy azo ampiasaina intsony. Omaly anefa araka ny vaovao heno dia tsy nisy very na simba izaby fa dia nampiasain'ireo olona ireo fotsiny ary mbola azo ampiasain tsara. Fa na dia nitsoka nivokan'ity ala ity anefa ireo olona ireo dia namela takaitra lehibe vokatrin'ny hazo vaventy nakididy avy eny amin'ny toerana avo eny midina makaty ambany ka nandona ireo hazo hafa taty ambany. Marihina hazo sarobidy maro no simba sy voatapaka tamin'ireny fotoana ireny.Ary betsaka ny soron'ny mpitandro filaminana fa saingy nanjavona ihany koa izany araka ny tatitra azo avy any antoerana. Betsaka tamin'ireo olona ihany koa no tratran'ny mpitadro filaminana. Teo daholo moa izany rehetra izany fa ny tsara indrindra dia manomboka miverina amin'ny laoniny ny rehetra ary efa miomana amin'ny fandraisambahiny sahady ity toerana ity, taorin'ireny toe-javatra mahatsiravina niseho ireny. Ny hany antenain'ireo mpikarakara dia ny fiverenan'ny filaminana sy ny fandriampahalemana eto amin'ny firenena mba ahafan'ny mpizaha tany tonga maro be hitsidika ny toerana tahaka itony.

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Mon, 30 Mar 2009 02:13:51 -0700 Malagsy new year http://koloina.posterous.com/malagsy-new-year http://koloina.posterous.com/malagsy-new-year tratran'ny taona daholo e!!!! happy new year!!!!!!!!!!!!!!!!!

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Sat, 21 Mar 2009 07:22:09 -0700 SOS MASOALA environment continuation http://koloina.posterous.com/sos-masoala-environment-continuation-2 http://koloina.posterous.com/sos-masoala-environment-continuation-2 After Marojejy invasion, we are informed that there are about 3000 people moving to Masohala, let`s see what they are talking about: - the national park of Marojejy was closed for tourism. - 3000 people move to Masoala to extract the invaluable essence. - Abdillah, former strong man of Vohémar (from which the containers leave wood towards China or Tamatave, strange coincidence) encouraged the population to cut all the forest because it belongs to them. - Called into question of the SRI in Andapa by old authorities under pretext that it is with Ravalomanana that this happened to be developed. - the Chinese, once finished with the trunks, would be interested in the stump of the bois de rose! (rose wood) Are we going to make it worse? - Le parc national de Marojejy a été fermé au tourisme. - 3000 personnes sont parties dans le Masoala pour en extraire les précieuses essences. - Abdillah, ancien homme fort de Vohémar (d’où partent les conteneurs de bois vers la Chine ou Tamatave, étrange coincidence) a encouragé la population à couper toute la forêt car elle leur appartient. - Remise en cause du SRI à Andapa par d’anciennes autorités sous prétexte que c’est avec Ravalomanana que cela s’est développé. - Les chinois, une fois terminé avec les troncs, s’intéresseraient aux souches des bois de rose ! Pourrions nous faire pire ?

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Sat, 21 Mar 2009 07:22:09 -0700 SOS MASOALA environment continuation http://koloina.posterous.com/sos-masoala-environment-continuation http://koloina.posterous.com/sos-masoala-environment-continuation After Marojejy invasion, we are informed that there are about 3000 people moving to Masohala, let`s see what they are talking about: - the national park of Marojejy was closed for tourism. - 3000 people move to Masoala to extract the invaluable essence. - Abdillah, former strong man of Vohémar (from which the containers leave wood towards China or Tamatave, strange coincidence) encouraged the population to cut all the forest because it belongs to them. - Called into question of the SRI in Andapa by old authorities under pretext that it is with Ravalomanana that this happened to be developed. - the Chinese, once finished with the trunks, would be interested in the stump of the bois de rose! (rose wood) Are we going to make it worse? - Le parc national de Marojejy a été fermé au tourisme. - 3000 personnes sont parties dans le Masoala pour en extraire les précieuses essences. - Abdillah, ancien homme fort de Vohémar (d’où partent les conteneurs de bois vers la Chine ou Tamatave, étrange coincidence) a encouragé la population à couper toute la forêt car elle leur appartient. - Remise en cause du SRI à Andapa par d’anciennes autorités sous prétexte que c’est avec Ravalomanana que cela s’est développé. - Les chinois, une fois terminé avec les troncs, s’intéresseraient aux souches des bois de rose ! Pourrions nous faire pire ?

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Sat, 21 Mar 2009 07:17:24 -0700 sos MASOHALA, environment continuation http://koloina.posterous.com/sos-masohala-environment-continuation-2 http://koloina.posterous.com/sos-masohala-environment-continuation-2 After Marojejy invasion, we are informed that there are about 3000 people are moving to Masohala, let`s see what they are talking about - the national park of Marojejy was closed for tourism. - 3000 people move to Masoala to extract the invaluable essence. - Abdillah, former strong man of Vohémar (from which the containers leave wood towards China or Tamatave, strange coincidence) encouraged the population to cut all the forest because it belongs to them. - Called into question of the SRI in Andapa by old authorities under pretext that it is with Ravalomanana that this happened to be developed. - the Chinese, once finished with the trunks, would be interested in the stump of the bois de rose! (rose wood) Are we going to make it worse?

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Sat, 21 Mar 2009 07:17:24 -0700 sos MASOHALA, environment continuation http://koloina.posterous.com/sos-masohala-environment-continuation http://koloina.posterous.com/sos-masohala-environment-continuation After Marojejy invasion, we are informed that there are about 3000 people are moving to Masohala, let`s see what they are talking about - the national park of Marojejy was closed for tourism. - 3000 people move to Masoala to extract the invaluable essence. - Abdillah, former strong man of Vohémar (from which the containers leave wood towards China or Tamatave, strange coincidence) encouraged the population to cut all the forest because it belongs to them. - Called into question of the SRI in Andapa by old authorities under pretext that it is with Ravalomanana that this happened to be developed. - the Chinese, once finished with the trunks, would be interested in the stump of the bois de rose! (rose wood) Are we going to make it worse?

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Sat, 21 Mar 2009 02:29:21 -0700 MANDIHY TSY LATSA-TAVONY VE SA...??? http://koloina.posterous.com/mandihy-tsy-latsa-tavony-ve-sa-2 http://koloina.posterous.com/mandihy-tsy-latsa-tavony-ve-sa-2 Mbola tsy ampy herinandro akory no nahazahoan'i Andry Rajoelina (TGV) ny fitondrana dia toa hita taratra mijoro etsy sy eroa sahady ny hetsika isankarazany hentina hanitsanana azy teo. Raha ny tena marina di avitsy ny mpankasitraka azy amin'ny fandraisan'ny fahefana hitantana ny tetezamita mandritra ny 24 volana  na roa taona. Amin'izao fotoana izao dia hita sahady ihany koa fa efa manomboka miady seza ireo mpanaradia  an'i TGV. Misy mantsy ireo mahatsiaro voahilikilika, eo koa ireo zatra misisika sy ireo mpamadika palitao ka miteraka savorovoro ho an'ireo efa teo hatramin'izay. Ao anatin'izany rehetra izany, ireo resaka isankarazany amina haino aman-jery izay ataon'ny sasany anilihana ny sasany ka maheno izany ny ankilany dia manadio tena avy hatrany ary milaza fa tsy marina velively izany rehetra izany... Etsy andaniny dia apetraka amin'ny fomba ofisialy androany i Andry Rajoelina ho filoha faratampony ny fitondrana tetezamita. Araka ny nambara teo fa betsaka ny tsy mankasitraka izao toe-javatra izao, ao ireo miteny fa Frantsay daholo no ambadik'izao, ary tsy Frantsa ihany fa ny filoham-pirenena teo aloha sy ny mpanaradia azy. Betsaka moa ny resaka mandeha etsy sy eroa momba izany rehetra izany ... Anisan'ny taratasy mandehandeha eny rehetra eny ity taratasy ity ary adikanay ho anareo  mpamaky:
Ho tonga ny 29 Marsa 2009 RODOBE ANGAREDON'NY VAHOAKA MALAGASY TIA TANINDRAZANA 62 taona izao ny MDRM... .. 114 Taona ny MENALAMBA Dia io indray i LAFRANTSA fa manao ny ataony mampanangatra ny PADESM AREMA sy ny Gasy Vazaha an-taratasy tarihan'ny Taranak'i Gallieni Vaovao (TGV): - MANDORO SY MAMOTIKA ny ASA vitan'ny Vahoaka Malagasy tato anatin'ny 49 taona nahazoana ny fahaleovantena. - MANDRAVA NY FOTODRAFITRASA FAMPANDROSOANA voajoron'ny Malagasy taona vitsy fotsiny taorinan-dRatsiraka. Tsisy henatra intsony amin'izao efa taonjaton'ny fanatontoloana (mondialisation) izao ary eo imason'ny diplomatin'izao tontolo izao no MANOMGAM-PANJAKANA ary MANDROMBAKA FAHEFANA @ hery mitam-basy hatreny Antanimena ka hatreny @ CAPSAT. Tsy misy hankato izay fanjakan'ny Baroa Baribarianina mpandrombaka fanjakana @ "demokrasia " sandoka, hanindry sy hamono antsika eto. tsy misy Malagasy manaiky hiforitra eto mandritra izany 24 volana izany ary na 1 volana akory aza. Tsy misy Malagasy manaiky an'i MADAGASIKARA TANINDRAZANA MALALANTSIKA hiverina hobaboin'i Lafrantsa intsony. NY 29 Marsa: Andron'ny tanindrazana Tsy izay Vazaha an-Taratasy, Taranak'i Callieni Vaovao (TGV) no hisoloky ny tanindrazantsika eto. Sanatria!!! Fihantsiana mihatra @ hambompontsika MALAGASY tsy mihoatra an'izany. RODOBE ANGAREDON'NY VAHOAKA MALAGASY TIA TANINDRAZANA NO ANDROAHANTSIKA AN'I BAROA MPANDROMBAKA FANJAKANA HIALA TEO ka inona no hatao??? Samia miteny . Samia maneho. Asaivo miteny daholo ny mpiray tanana, ny mpiara-miasa, ny mpiara-mianatra, ny mpiray taxibe, ny mpiray kazerina, ny mpiara-mody, isika rehetra rehetra. Manorata. Ampiteneno ny taratasy, ny gazety, ny radio, ny rindrina, ny akanjo....

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Sat, 21 Mar 2009 02:29:21 -0700 MANDIHY TSY LATSA-TAVONY VE SA...??? http://koloina.posterous.com/mandihy-tsy-latsa-tavony-ve-sa http://koloina.posterous.com/mandihy-tsy-latsa-tavony-ve-sa Mbola tsy ampy herinandro akory no nahazahoan'i Andry Rajoelina (TGV) ny fitondrana dia toa hita taratra mijoro etsy sy eroa sahady ny hetsika isankarazany hentina hanitsanana azy teo. Raha ny tena marina di avitsy ny mpankasitraka azy amin'ny fandraisan'ny fahefana hitantana ny tetezamita mandritra ny 24 volana  na roa taona. Amin'izao fotoana izao dia hita sahady ihany koa fa efa manomboka miady seza ireo mpanaradia  an'i TGV. Misy mantsy ireo mahatsiaro voahilikilika, eo koa ireo zatra misisika sy ireo mpamadika palitao ka miteraka savorovoro ho an'ireo efa teo hatramin'izay. Ao anatin'izany rehetra izany, ireo resaka isankarazany amina haino aman-jery izay ataon'ny sasany anilihana ny sasany ka maheno izany ny ankilany dia manadio tena avy hatrany ary milaza fa tsy marina velively izany rehetra izany... Etsy andaniny dia apetraka amin'ny fomba ofisialy androany i Andry Rajoelina ho filoha faratampony ny fitondrana tetezamita. Araka ny nambara teo fa betsaka ny tsy mankasitraka izao toe-javatra izao, ao ireo miteny fa Frantsay daholo no ambadik'izao, ary tsy Frantsa ihany fa ny filoham-pirenena teo aloha sy ny mpanaradia azy. Betsaka moa ny resaka mandeha etsy sy eroa momba izany rehetra izany ... Anisan'ny taratasy mandehandeha eny rehetra eny ity taratasy ity ary adikanay ho anareo  mpamaky:
Ho tonga ny 29 Marsa 2009 RODOBE ANGAREDON'NY VAHOAKA MALAGASY TIA TANINDRAZANA 62 taona izao ny MDRM... .. 114 Taona ny MENALAMBA Dia io indray i LAFRANTSA fa manao ny ataony mampanangatra ny PADESM AREMA sy ny Gasy Vazaha an-taratasy tarihan'ny Taranak'i Gallieni Vaovao (TGV): - MANDORO SY MAMOTIKA ny ASA vitan'ny Vahoaka Malagasy tato anatin'ny 49 taona nahazoana ny fahaleovantena. - MANDRAVA NY FOTODRAFITRASA FAMPANDROSOANA voajoron'ny Malagasy taona vitsy fotsiny taorinan-dRatsiraka. Tsisy henatra intsony amin'izao efa taonjaton'ny fanatontoloana (mondialisation) izao ary eo imason'ny diplomatin'izao tontolo izao no MANOMGAM-PANJAKANA ary MANDROMBAKA FAHEFANA @ hery mitam-basy hatreny Antanimena ka hatreny @ CAPSAT. Tsy misy hankato izay fanjakan'ny Baroa Baribarianina mpandrombaka fanjakana @ "demokrasia " sandoka, hanindry sy hamono antsika eto. tsy misy Malagasy manaiky hiforitra eto mandritra izany 24 volana izany ary na 1 volana akory aza. Tsy misy Malagasy manaiky an'i MADAGASIKARA TANINDRAZANA MALALANTSIKA hiverina hobaboin'i Lafrantsa intsony. NY 29 Marsa: Andron'ny tanindrazana Tsy izay Vazaha an-Taratasy, Taranak'i Callieni Vaovao (TGV) no hisoloky ny tanindrazantsika eto. Sanatria!!! Fihantsiana mihatra @ hambompontsika MALAGASY tsy mihoatra an'izany. RODOBE ANGAREDON'NY VAHOAKA MALAGASY TIA TANINDRAZANA NO ANDROAHANTSIKA AN'I BAROA MPANDROMBAKA FANJAKANA HIALA TEO ka inona no hatao??? Samia miteny . Samia maneho. Asaivo miteny daholo ny mpiray tanana, ny mpiara-miasa, ny mpiara-mianatra, ny mpiray taxibe, ny mpiray kazerina, ny mpiara-mody, isika rehetra rehetra. Manorata. Ampiteneno ny taratasy, ny gazety, ny radio, ny rindrina, ny akanjo....

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Fri, 20 Mar 2009 08:25:16 -0700 SOS ENVIRONMENT IN MADAGASCASR in SAVA http://koloina.posterous.com/sos-environment-in-madagascasr-in-sava-2 http://koloina.posterous.com/sos-environment-in-madagascasr-in-sava-2 [gallery] Anisan'ny politikan'ny fitondrana teo aloha niaraka tamin'ny fianakaviambe iraisam-pirenena fa indrindra ireo mpiaro sy mpikarakaran'ny tontolo iainana ilay hoe "Madagascar Naturellement" izay anisan'ny tanjona lehibe ho an''i Madagascar eo amin'ny fikarakarana ny tontolo iainana. Iaraha-mahalala fa efa miharatsy ny toetr'andro eran'izao tontolo izao, izay mahavaky loha ny mpikaroka ara-tsiantifika satria mihamafana hatrany ny tany, tsy misy ny orana, vitsy ny tany mamokatra, mihena torak'izany ny vokatra tokony hiakatra izay mety hitondra antsika ao anatin'ny fahasahiranana tanteraka ara-tsakafo. Izany rehetra izany dia vokatry ny fahasimban' ny tontolo iainana ateraky ny hetraketraky ny olombelona (doro tanety, tavy, fandringanana ny ala...). Nanao ezaka lehibe anefa i Madagascar ny amin'ny fiarovana ny tontolo iainana ao aminy amin'ny ankapobeny manoloana izany toe-javatra rehetra izany mba ho fiarovana ny biby sy ireo hazo maro isan-karazany izay tsy hita afatsy eto amintsika, fa indrindra indrindra ho fiarovana ny tontolo iainana. Ankehitriny anefa dia mampalahelo ny zava-mitranga vokatry ny hetraketrak'ireo tsy mataho-tody, manararaotra ny krizy misy eto amin'ny firenena dia manao izay danin'ny kibony satria fantany fa tsy mbola misy ny governemanta mipetraka ara-dalana hanome baiko ny miaramila sy zandary hanampy ireo sampan-draharaha miandry sy mikarakara ny ala sy ny tontolo iainana tahaka izay mitranga ankehitriny any amin'ny faritra avaratry ny nosy iny, ao amin'ny faritr'i SAVA. Tao aorian'ny nanomezan'ny governemanta alalana ny fahafahana mitrandraka indray ny Bois de Rose dia niditra ankeriny ao amin'ny faritra voaaro Parc International Marojejy ireo tsy mataho-tody, izay faritra arovan'ny fianakaviambe iraisam-pirenena sy ny UNESCO. Satria mantsy raha araka ny faharanitan-tsain'ireto olona ireto dia ao ami'ity Parc ity no ahitana izany betsaka ka ho simbana ho tombotsoan'olom-bitsy izay te hanan-karena haingana ary tsy miheritreritra ny ho avin'ny taranaka. Raha nahita izany ny mponina manodidina dia niezaka izy ireo ny handrara ireo olona ireo mba tsy hanantanteraka izany filan-dratsiny izany satria anisan'ny loharano lehibe mampidi-bola ho an'ny faritra rehetra manodidina azy i Marojejy, ka tena sarobidy ho azy ireo. Tsy nanaiky izany anefa ireto tsy mataho-tody ary nanohitra an-kitsirano sy nampitahotra ny manodidina, avy eo niditra an-keriny tao amin'ity Parc International Marojejy ity ary nanatanteraka ireo fialan-dratsiny (bois de rose ihany io e). Norahonana ny Directeur de parc sy ny tompon'andraikitra rehetra. Tsy nisy na dia iray aza afaka nanohitra ireto olona fa mifori-drambo avokoa. Raha araka ny honohono heno dia mitodra basy mihintsy ireto olona ireto... Manahy mafy arak'izany ny mponina ao amin'ny faritra SAVA fa indrindra ao Mandenina sy ny maodidina ity valan-javaboahary ity ny amin'ny tsy fahatongavan'ny mpizaha tany intsony satria raha izao no mitohy dia vita hatreo ny lazan'i Marojejy. Tsara fantatra ihany koa fa i Marojejy no sinibe loharano ipoiran'ny renirano rehetra ao amin'ity faritra ity. Manoloana izany dia manainga ireo tompon'andraikitra nasionaly na iraisam-pirenena fa indrindra indrindra ny fianakaviambe iraisam-pirenena (UNESCO sy ny mpiaro ny tontolo iainana) ireo mponina ao an-toerana hanampy azy ireo hiaro amin'ny faran'izay haingana ity toerana ity satria sarobidy loatra ho azy ireo na ho an'ny firenena izany na ho an'izao tontolo izao. Tiana ho marihina fa dia voatery nahato ny fitsidihana ny Parc nohon'izao toe-javatra miseho izao. Mbola manamafy izany antso izany ity lahatsoratra manaraka ity: J’écrie sur le sujet du bois de rose : Il est important de faire savoir qu’un lot d’autorisation de 13 listes des exportateurs de bois de rose était autorisé en cette période de crise, et les acheteurs chinois sont venue pour sortir au maximun les bois de rose collectés par ses collecteurs sur place et de les envoyer par contenaire via vohemar vers Toamasina pour sortir vers la Chine. Comme certaines collecteurs ont pas encore pu avoir remplie leur contract avec les acheteurs chinois, ils se sont foncaient à fond pour profiter et s’enrichir en cette période de crise politique, comme quoi personne ne peut leur stoppé car il n`y apas de gouvernement pour intervenir. Comme le temp passe il rentre en force dans le Parc pour piller la richesse facillement car il y en a beaucoup d’après leur opinion d’égoïste. Les gens des villages aux alentours du Parc protestent et commencent à réagir « pourquoi les gens d’autrex lieu viennent s’enrichir de nos biens et que nous regardont seulement les faires ? » mais ainsi commence la guerre entre les protecteurs de la nature et les pilleurs, jusqu’à la demande de la population de renfort pour la sécurité des agents du Parc Marojejy, une honte pour la région car même le Directeur du Parc est menacé par les pilleurs de bois. Nous souhaitons que les autorités interviennent pour protéger notre seule resources de vie pour la région, car son cette morceaux de forêt qui reste de Madagascar, la région ne seras qu’un pauvre région séche sans valeur économique et nos enfants souffrirons. Pas d’eau, pas de pluie, pas de plantation, plus de triangle vert de vanille ni de café, ni fruits. Utilisons avec intéligence notre trésor naturel, une bonne gestion pourrat sauvé nos vie, notre région en s’enrichisant de manière durable. Il faut penser à l’avenir mais pas voir que son bout du nez. Nous demandons l’interventions de l’armé s’il est nécessaire. Suspendre toute exportation sur la richesse de notre pays. Mettre en valeur les parc Nationaux sans les détruires, c’est notre fièreté, notre symbole, notre belle image avec tout ces animaux, faune et flore endémique du pays. Réveillez vous chere citoyens. Et bouger, sinon ce sera trop tard, et les larmes ne peuvent pas faire revenir les choses, il faut s`intervenir tout de suite. Marojejy is one of the most strikingly beautiful and wild areas of Madagascar. It is unique in the world, a place of dense, jungly rainforests, sheer, high cliffs, and plants and animals found nowhere else on earth. Located in the rainforests of northeastern Madagascar between the present-day towns of Andapa and Sambava, the Marojejy Massif was first described by Professor Henri Humbert of the Paris Natural History Museum in 1948. Humbert was an eminent botanist who arrived in Madagascar after exploring many of the mountain ranges in Africa. Following his expedition to Marojejy, Humbert published a book entitled A Marvel of Nature, in which he described Marojejy as the most impressive range in all of Madagascar due to its grandeur, its rich flora, and especially its pristine natural state. His enthusiasm led him to ensure that Marojejy was protected as one of Madagascar’s strict nature reserves. Merci, enfin que quelqu’un en parle. dans le même village la population est divisée, de même dans les autres villages aux alentours du Parc National de Marojejy.et sont ainsi à la limite de tuerie entre eux même. si un jour nos donnateurs de fonds pour la protection de la nature seront fachés et nous quittent à causse de cette affaire honteux? notre gouvernement aura t’il les moyens de gérer tous les Parcs? si le gouvernement ne réagie pas avec des sanctions trés sérieux, même jusqu’à annoncé tous les parc comme “ZONE ROUGE” et que l’armée forme un groupe spécialement pour protéger les Parcs.(car les pilleurs de bois sont armées de fusils de chasse et de coupe coupe) et surtout aussi que les responsables ne sont pas et ne seront pas conrrompus.sans la présence des autorités pour gérer d’urgence et sans attente, la situation s’agravera de seconde à seconde, jours et nuits. Nous invitons avec nos sincères inquiétudes la réaction rapide du gouvernement, sinon Madagascar qui est l’un des plus beau pays du monde se tournera en ruine, à ce moment là même le Grand et tout puissant Dieu ne peut rien faire pour nous. sommes nous si sauvages au point de détruire nous même nos biens alors que le monde entier nous envies avec notre “Beautiful island”? souhaitons nous vraiment vivre dans la savane ou dans le “Desert de Madagascar”? Si un jour notre richesse serons épuissées, croyez vous vraiment que ces pays qui nous ont tous achetés reviendrons pour nous aider? nous devrons vraiment, vraiment, vraiment y pensés. il est d’urgent au niveau du Ministère de stopper toutes exportations consernant les “produits” de notre Nature tels que le bois, la faune et la flore,plantes médecinales, jusqu’aux aires maritines protégers. Que le Ministère se consacre plutôt de déveloper, multiplier,puis mettre en valeur les aires protégers, et que tout le monde en profite d’une manière saine et durable. sans oublier le côté éducation et sensibilisation surtout la participation de la population local. vers cette direction les bailleurs de fonds nous aiderons sûrement à developer non seulement pour la protection mais aussi indirectement vers l’économie, l’agriculture, l’éducation, la santé. soyons patients, soyons correcte, soyons instruit. sommes nous encore à l’age des pièrres pour être inconscient et de détruire le peu qui nous reste. la nature n’a pas de prix, la nature est vital. facile de couper un arbre planter par nos arrières arrière grand père, mais avez nous replanter pour nos arières petit fils? Marojejy remained listed as a strict reserve from 1952 to 1998, when its status was changed to that of a national park. This change removed the restrictions which limited entry to research scientists only. As a national park, Marojejy is now open to all visitors. In June of 2007, Marojejy was officially designated a UNESCO World Heritage Site in recognition of its unparalleled biodiversity and stunning landscapes. Marojejy shares this World Heritage Site status with five other national parks that protect Madagascar's eastern "Rainforests of the Atsinanana."  http://www.marojejy.com/Pdf/UNESCO%20World%20Heritage%20Madagascar.pdf Marojejy National Park comprises 60,050 hectares (148,387 acres) of land, and protects the entire Marojejy Massif. The forests, ranging from low altitude rain forest through to high altitude montane scrub, harbor an impressive list of plants and animals: at least 275 species of ferns, 35 species of palms, 149 species of amphibians and reptiles, and 118 species of birds. The park is also home to eleven species of lemurs, including the critically endangered Silky Sifaka (Propithecus candidus). Rugged and untamed, Marojejy is one of the few places in the world where you can hike from the dense, vine-shrouded jungle to the high mountain tundra in a relatively short distance. Even if you are not a seasoned biologist, you can't help but note the extreme diversity of life forms and the changes in plant communities you encounter as you climb the mountain. Marojejy will appeal to all who value nature, the mountains, and wild places. find out more about marojejy on: marojejy.com

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Fri, 20 Mar 2009 08:25:16 -0700 SOS ENVIRONMENT IN MADAGASCASR in SAVA http://koloina.posterous.com/sos-environment-in-madagascasr-in-sava http://koloina.posterous.com/sos-environment-in-madagascasr-in-sava [gallery] Anisan'ny politikan'ny fitondrana teo aloha niaraka tamin'ny fianakaviambe iraisam-pirenena fa indrindra ireo mpiaro sy mpikarakaran'ny tontolo iainana ilay hoe "Madagascar Naturellement" izay anisan'ny tanjona lehibe ho an''i Madagascar eo amin'ny fikarakarana ny tontolo iainana. Iaraha-mahalala fa efa miharatsy ny toetr'andro eran'izao tontolo izao, izay mahavaky loha ny mpikaroka ara-tsiantifika satria mihamafana hatrany ny tany, tsy misy ny orana, vitsy ny tany mamokatra, mihena torak'izany ny vokatra tokony hiakatra izay mety hitondra antsika ao anatin'ny fahasahiranana tanteraka ara-tsakafo. Izany rehetra izany dia vokatry ny fahasimban' ny tontolo iainana ateraky ny hetraketraky ny olombelona (doro tanety, tavy, fandringanana ny ala...). Nanao ezaka lehibe anefa i Madagascar ny amin'ny fiarovana ny tontolo iainana ao aminy amin'ny ankapobeny manoloana izany toe-javatra rehetra izany mba ho fiarovana ny biby sy ireo hazo maro isan-karazany izay tsy hita afatsy eto amintsika, fa indrindra indrindra ho fiarovana ny tontolo iainana. Ankehitriny anefa dia mampalahelo ny zava-mitranga vokatry ny hetraketrak'ireo tsy mataho-tody, manararaotra ny krizy misy eto amin'ny firenena dia manao izay danin'ny kibony satria fantany fa tsy mbola misy ny governemanta mipetraka ara-dalana hanome baiko ny miaramila sy zandary hanampy ireo sampan-draharaha miandry sy mikarakara ny ala sy ny tontolo iainana tahaka izay mitranga ankehitriny any amin'ny faritra avaratry ny nosy iny, ao amin'ny faritr'i SAVA. Tao aorian'ny nanomezan'ny governemanta alalana ny fahafahana mitrandraka indray ny Bois de Rose dia niditra ankeriny ao amin'ny faritra voaaro Parc International Marojejy ireo tsy mataho-tody, izay faritra arovan'ny fianakaviambe iraisam-pirenena sy ny UNESCO. Satria mantsy raha araka ny faharanitan-tsain'ireto olona ireto dia ao ami'ity Parc ity no ahitana izany betsaka ka ho simbana ho tombotsoan'olom-bitsy izay te hanan-karena haingana ary tsy miheritreritra ny ho avin'ny taranaka. Raha nahita izany ny mponina manodidina dia niezaka izy ireo ny handrara ireo olona ireo mba tsy hanantanteraka izany filan-dratsiny izany satria anisan'ny loharano lehibe mampidi-bola ho an'ny faritra rehetra manodidina azy i Marojejy, ka tena sarobidy ho azy ireo. Tsy nanaiky izany anefa ireto tsy mataho-tody ary nanohitra an-kitsirano sy nampitahotra ny manodidina, avy eo niditra an-keriny tao amin'ity Parc International Marojejy ity ary nanatanteraka ireo fialan-dratsiny (bois de rose ihany io e). Norahonana ny Directeur de parc sy ny tompon'andraikitra rehetra. Tsy nisy na dia iray aza afaka nanohitra ireto olona fa mifori-drambo avokoa. Raha araka ny honohono heno dia mitodra basy mihintsy ireto olona ireto... Manahy mafy arak'izany ny mponina ao amin'ny faritra SAVA fa indrindra ao Mandenina sy ny maodidina ity valan-javaboahary ity ny amin'ny tsy fahatongavan'ny mpizaha tany intsony satria raha izao no mitohy dia vita hatreo ny lazan'i Marojejy. Tsara fantatra ihany koa fa i Marojejy no sinibe loharano ipoiran'ny renirano rehetra ao amin'ity faritra ity. Manoloana izany dia manainga ireo tompon'andraikitra nasionaly na iraisam-pirenena fa indrindra indrindra ny fianakaviambe iraisam-pirenena (UNESCO sy ny mpiaro ny tontolo iainana) ireo mponina ao an-toerana hanampy azy ireo hiaro amin'ny faran'izay haingana ity toerana ity satria sarobidy loatra ho azy ireo na ho an'ny firenena izany na ho an'izao tontolo izao. Tiana ho marihina fa dia voatery nahato ny fitsidihana ny Parc nohon'izao toe-javatra miseho izao. Mbola manamafy izany antso izany ity lahatsoratra manaraka ity: J’écrie sur le sujet du bois de rose : Il est important de faire savoir qu’un lot d’autorisation de 13 listes des exportateurs de bois de rose était autorisé en cette période de crise, et les acheteurs chinois sont venue pour sortir au maximun les bois de rose collectés par ses collecteurs sur place et de les envoyer par contenaire via vohemar vers Toamasina pour sortir vers la Chine. Comme certaines collecteurs ont pas encore pu avoir remplie leur contract avec les acheteurs chinois, ils se sont foncaient à fond pour profiter et s’enrichir en cette période de crise politique, comme quoi personne ne peut leur stoppé car il n`y apas de gouvernement pour intervenir. Comme le temp passe il rentre en force dans le Parc pour piller la richesse facillement car il y en a beaucoup d’après leur opinion d’égoïste. Les gens des villages aux alentours du Parc protestent et commencent à réagir « pourquoi les gens d’autrex lieu viennent s’enrichir de nos biens et que nous regardont seulement les faires ? » mais ainsi commence la guerre entre les protecteurs de la nature et les pilleurs, jusqu’à la demande de la population de renfort pour la sécurité des agents du Parc Marojejy, une honte pour la région car même le Directeur du Parc est menacé par les pilleurs de bois. Nous souhaitons que les autorités interviennent pour protéger notre seule resources de vie pour la région, car son cette morceaux de forêt qui reste de Madagascar, la région ne seras qu’un pauvre région séche sans valeur économique et nos enfants souffrirons. Pas d’eau, pas de pluie, pas de plantation, plus de triangle vert de vanille ni de café, ni fruits. Utilisons avec intéligence notre trésor naturel, une bonne gestion pourrat sauvé nos vie, notre région en s’enrichisant de manière durable. Il faut penser à l’avenir mais pas voir que son bout du nez. Nous demandons l’interventions de l’armé s’il est nécessaire. Suspendre toute exportation sur la richesse de notre pays. Mettre en valeur les parc Nationaux sans les détruires, c’est notre fièreté, notre symbole, notre belle image avec tout ces animaux, faune et flore endémique du pays. Réveillez vous chere citoyens. Et bouger, sinon ce sera trop tard, et les larmes ne peuvent pas faire revenir les choses, il faut s`intervenir tout de suite. Marojejy is one of the most strikingly beautiful and wild areas of Madagascar. It is unique in the world, a place of dense, jungly rainforests, sheer, high cliffs, and plants and animals found nowhere else on earth. Located in the rainforests of northeastern Madagascar between the present-day towns of Andapa and Sambava, the Marojejy Massif was first described by Professor Henri Humbert of the Paris Natural History Museum in 1948. Humbert was an eminent botanist who arrived in Madagascar after exploring many of the mountain ranges in Africa. Following his expedition to Marojejy, Humbert published a book entitled A Marvel of Nature, in which he described Marojejy as the most impressive range in all of Madagascar due to its grandeur, its rich flora, and especially its pristine natural state. His enthusiasm led him to ensure that Marojejy was protected as one of Madagascar’s strict nature reserves. Merci, enfin que quelqu’un en parle. dans le même village la population est divisée, de même dans les autres villages aux alentours du Parc National de Marojejy.et sont ainsi à la limite de tuerie entre eux même. si un jour nos donnateurs de fonds pour la protection de la nature seront fachés et nous quittent à causse de cette affaire honteux? notre gouvernement aura t’il les moyens de gérer tous les Parcs? si le gouvernement ne réagie pas avec des sanctions trés sérieux, même jusqu’à annoncé tous les parc comme “ZONE ROUGE” et que l’armée forme un groupe spécialement pour protéger les Parcs.(car les pilleurs de bois sont armées de fusils de chasse et de coupe coupe) et surtout aussi que les responsables ne sont pas et ne seront pas conrrompus.sans la présence des autorités pour gérer d’urgence et sans attente, la situation s’agravera de seconde à seconde, jours et nuits. Nous invitons avec nos sincères inquiétudes la réaction rapide du gouvernement, sinon Madagascar qui est l’un des plus beau pays du monde se tournera en ruine, à ce moment là même le Grand et tout puissant Dieu ne peut rien faire pour nous. sommes nous si sauvages au point de détruire nous même nos biens alors que le monde entier nous envies avec notre “Beautiful island”? souhaitons nous vraiment vivre dans la savane ou dans le “Desert de Madagascar”? Si un jour notre richesse serons épuissées, croyez vous vraiment que ces pays qui nous ont tous achetés reviendrons pour nous aider? nous devrons vraiment, vraiment, vraiment y pensés. il est d’urgent au niveau du Ministère de stopper toutes exportations consernant les “produits” de notre Nature tels que le bois, la faune et la flore,plantes médecinales, jusqu’aux aires maritines protégers. Que le Ministère se consacre plutôt de déveloper, multiplier,puis mettre en valeur les aires protégers, et que tout le monde en profite d’une manière saine et durable. sans oublier le côté éducation et sensibilisation surtout la participation de la population local. vers cette direction les bailleurs de fonds nous aiderons sûrement à developer non seulement pour la protection mais aussi indirectement vers l’économie, l’agriculture, l’éducation, la santé. soyons patients, soyons correcte, soyons instruit. sommes nous encore à l’age des pièrres pour être inconscient et de détruire le peu qui nous reste. la nature n’a pas de prix, la nature est vital. facile de couper un arbre planter par nos arrières arrière grand père, mais avez nous replanter pour nos arières petit fils? Marojejy remained listed as a strict reserve from 1952 to 1998, when its status was changed to that of a national park. This change removed the restrictions which limited entry to research scientists only. As a national park, Marojejy is now open to all visitors. In June of 2007, Marojejy was officially designated a UNESCO World Heritage Site in recognition of its unparalleled biodiversity and stunning landscapes. Marojejy shares this World Heritage Site status with five other national parks that protect Madagascar's eastern "Rainforests of the Atsinanana."  http://www.marojejy.com/Pdf/UNESCO%20World%20Heritage%20Madagascar.pdf Marojejy National Park comprises 60,050 hectares (148,387 acres) of land, and protects the entire Marojejy Massif. The forests, ranging from low altitude rain forest through to high altitude montane scrub, harbor an impressive list of plants and animals: at least 275 species of ferns, 35 species of palms, 149 species of amphibians and reptiles, and 118 species of birds. The park is also home to eleven species of lemurs, including the critically endangered Silky Sifaka (Propithecus candidus). Rugged and untamed, Marojejy is one of the few places in the world where you can hike from the dense, vine-shrouded jungle to the high mountain tundra in a relatively short distance. Even if you are not a seasoned biologist, you can't help but note the extreme diversity of life forms and the changes in plant communities you encounter as you climb the mountain. Marojejy will appeal to all who value nature, the mountains, and wild places. find out more about marojejy on: marojejy.com

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Fri, 20 Mar 2009 06:25:58 -0700 Madagascar National Anthem http://koloina.posterous.com/madagascar-national-anthem http://koloina.posterous.com/madagascar-national-anthem

sendra mba hitako teny amin`ny facebook dia nalaiko ho hitan`ny izay mpitsidika ny blaogy gasykool, misaotra betsaka ho an`ny mpihira fa tena tsara be ilay izy.

http://www.facebook.com/ext/share.php?sid=76528450940&h=2B6Xf&u=3Bayl...

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Mon, 16 Feb 2009 08:04:42 -0800 savorovoro http://koloina.posterous.com/savorovoro http://koloina.posterous.com/savorovoro somary mikorontana kely aty amin`ny manodidina ny Analakely amin`izao fotoana izao tsy aty. tsy tena hoe eo analakely fa ny manodidina azy po-basy sy grenade no heno ary arahina horakoraka izany amin`izao fotoana izao. Mbola tsy tena fantatra moa ny zavatra mitranga any fa raha ny vinavina avy aty amin`ny misy anay amin`izao dia avy eny amin`ny manodidina ny Antsahavola sy Ambohijatovo sy manodidina ny toerana ireo no ahenoana no fiavin`ilay feo. Manodidina eto ihany moa no misy anay amin`izao fotoana izao ary mbola tsy afaka ny mivoaka mijery marina ny zava-misy fa rehefa avy eo angamba dia hoezahanay ny amantatra ny zavtra mitranga any iveleny any. fa amin`izao fotoana izao dia horakoraka no heno manako eny rehetra eny.horakoraka ohatran`ny fanao amin`ireny mondial ireny loa no henonay aty amin`ny manodidina aty amin`izao fotoana izao raha zoina moa ny resaka mandeha eny rehetra eny  ary namafisina mafy tsara fa hametra ny ministra ho an`ny tetezamita ny tanjona androany ho an`ny mpitolona ho an`ny demokrasia. raha vao tonga teny analalakely izahay tamin`ny telo teo dia somary gaga satria mbola nahita ny olona teo ary nanontany hoe fa nga tsy andeha hametraka ny ministraindray androany ? namaly ny olona nanao hoe misy mpitandrofilaminana manakana ny lalana azy izay no mahatonga ny olona mbola tavela eto. (mitohi ihany ny po-basy sy ny orakoraka amin`izao fotoana izao) tsy nijery mo izahay fa dia mbola nanadeha nanao ny raharaha kely kinanjo eo ampanaovana izany raharaha izany izahay amin`izao fotoana izao no amheno po-basy sy grenady angamba misy fifandonana indray any. misy mikabary moa amin`izao fotoana izao ao amin`ny 13 mia amin`izao fotoana izao manao ho tsy maitsy azontsika ny ministera rehetra eto madagascara....fantantsika fa i andry rajoelina tsy mivadika amin`ny vahoaka ary ny vahoaka tsy mivadika amin`ny vahoaka... tsy maintsy miala amin`ny toerany ravalomanana ... mazava..mazava... mzava... na inona hidona na inona hitranga...ny tanjon-tsika dia tsy maintsy tonga hatramin`ny farany tompokolahy sy tompoko vavy....tsy maintsy azontsika ny fahefana ny fitondrana ok an? ....amin`ny fomba rehetra...(somary lavitra moa ka tsy dia afaka ny miheno tsara)....rampitso amin`ny folo indray ny fotoana eto amin`ny 13 mai ......misotra tompokolahy misotra tompoko vavay raikitra ny hira iny lalana iny ....lalana masina arahina horakoraka moa izay horakoraka sy kiriorioka mbola ho heno mazava tsara moa iny kabary nataon`ny andry rajoelina ina ary ho taterina eto amintsika ihany koa ny momba izany sy ny zavatra nitranga tany rehetra teo

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Wed, 11 Feb 2009 07:58:42 -0800 Ny vaovao avy any Sambava renivohitrin'ny faritra SAVA http://koloina.posterous.com/ny-vaovao-avy-any-sambava-renivohitrinny-fari-2 http://koloina.posterous.com/ny-vaovao-avy-any-sambava-renivohitrinny-fari-2

Raha mbola ao anaty korona ny firenena amin’izao fotoana izao fa indrindra ny eto Antananarivo dia misedra olana hafa ihany koa ny any amin’ny faritany sy faritra sasany tahaka ny any SAVA any Sambava any.

Raha ny any Sambava manokana no resahina dia miaina ao anaty tebiaeby tanteraka ny mponina any noon y disadisam-poloitika sy ny ahiay amin’ny tsy fandriam-pahalemana eo koa ny tsaho iasankarazany. Tsy izany ihany anefa eo koa ny olana aterakin’ny tsy fisian’ny herin’aratra any antoerana ka tsy ahafahan’olona miaina tsara ampilaminana. Na mba te-hanara-baovao aza dia tsy dia tena mahazo vahina loatra saria adin’ny telo na mahery kely isan’andro no mba azon’izy ireo ampiasana ny herinarara. Vokatr’izany dia tsy ampy ny fampahalalam-baovao, miahiahy mafy amin’ny tsy fandriampahalemana, vitsy ireo toerana mampiasa ny herinaratra no miasa manao ny asany andavan’andro.

Arak’izany dia ao anaty fatiantoka tanateraka ny ao an-toerana amin’izao fotoana izao, ireo orin’asa madinika no tena misedra olana ankoatr’ireo trrano fandraisam-bahiiny sy ireo trano fisakafoanana indrindra-indrindra. Betsaka ireo trano fisakafoanana manary ny tahirin-tsakafony to ny karazan-tsakafo vita avy amin’ny ronona sy ireo hazan-dranomasina isankarazany. Tsy ireo ihany anefa no misedra izany olana izany fa eo ko ireo tranom-barotra isankarazany izany tafiditra ao anaty fantiantoka no ambola ao anaty fitaintainana ihany koa sao mbola ho tratran’ny fandrobana tahaka ny nahazo ny tranom-barotra hafa tahaka ny MAGRO, ny tranom-barotra DONIA sy ny sns maro samy afa niharan’izany.

Raha nanontaniana moa ny anton’izao tsy fisian’ny herinaratra maharitra izao dia nolazain’izy ireo fa vokatrin’ny tsy fisiana na tsy fahampiana ara-pitaovana. Izany hoe misy piece izay tokony ho vidiana na andrasana fa mbola tsy tonga izany. Raha arakin’ny nambaran’ny namana iray avy any an-toerana dia fiatovana iray efa nandrasana efa ela izy io ka mbola tsy nahitana vaha olana atreto. Efa hela rahany marimarina tokoa ny fitaovana ampiasaina any an-toeran koa dia mila fanamorana na fanavoazana tanteraka mihitsy.

Ny manak’atao moa mampiasn’ireny groupe electrogene ireny fa na dia tsy maharaka ny filan’izy ireo izny izany aza araka ny nambaran’izy ireo.

Noho izany dia manaitra ny tompon’andraikitra ny mponina any an-toerana fa indrindra ireo mpandraharaha noho izao toe-javatra izao satria efa vola amina millions maro no efa very teo amin’izy ireo ary mbola mitaintaina amin’ny reseka tsy fandriam-pahalemana no mbola tsy afaka ny hanaraka ny fizotrin’ny to-draharaham-pirenena ihany koa. Miheritreritra ny anao plaint moa izy ireo satria mikatso daholo ny asa aman-draharaha rehtra ary ao anty ny fatiantoka tanteraka ny olona, indrindra ireo olona mampiasa ny herinaratra.

Raha ny momba ny fahasimbana misy any an-toerana vokatrin’ny korotana sy ny fandrobana moa dia tsy nazahona sary noho ny fahatahoran’izy ireo satria na ny solon-tenan’ny TVM hono dia somary voatrerona ihany.

Vaovao izay nangonina avy any an-toerana

By kool

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO
Wed, 11 Feb 2009 07:58:42 -0800 Ny vaovao avy any Sambava renivohitrin'ny faritra SAVA http://koloina.posterous.com/ny-vaovao-avy-any-sambava-renivohitrinny-fari http://koloina.posterous.com/ny-vaovao-avy-any-sambava-renivohitrinny-fari

Raha mbola ao anaty korona ny firenena amin’izao fotoana izao fa indrindra ny eto Antananarivo dia misedra olana hafa ihany koa ny any amin’ny faritany sy faritra sasany tahaka ny any SAVA any Sambava any.

Raha ny any Sambava manokana no resahina dia miaina ao anaty tebiaeby tanteraka ny mponina any noon y disadisam-poloitika sy ny ahiay amin’ny tsy fandriam-pahalemana eo koa ny tsaho iasankarazany. Tsy izany ihany anefa eo koa ny olana aterakin’ny tsy fisian’ny herin’aratra any antoerana ka tsy ahafahan’olona miaina tsara ampilaminana. Na mba te-hanara-baovao aza dia tsy dia tena mahazo vahina loatra saria adin’ny telo na mahery kely isan’andro no mba azon’izy ireo ampiasana ny herinarara. Vokatr’izany dia tsy ampy ny fampahalalam-baovao, miahiahy mafy amin’ny tsy fandriampahalemana, vitsy ireo toerana mampiasa ny herinaratra no miasa manao ny asany andavan’andro.

Arak’izany dia ao anaty fatiantoka tanateraka ny ao an-toerana amin’izao fotoana izao, ireo orin’asa madinika no tena misedra olana ankoatr’ireo trrano fandraisam-bahiiny sy ireo trano fisakafoanana indrindra-indrindra. Betsaka ireo trano fisakafoanana manary ny tahirin-tsakafony to ny karazan-tsakafo vita avy amin’ny ronona sy ireo hazan-dranomasina isankarazany. Tsy ireo ihany anefa no misedra izany olana izany fa eo ko ireo tranom-barotra isankarazany izany tafiditra ao anaty fantiantoka no ambola ao anaty fitaintainana ihany koa sao mbola ho tratran’ny fandrobana tahaka ny nahazo ny tranom-barotra hafa tahaka ny MAGRO, ny tranom-barotra DONIA sy ny sns maro samy afa niharan’izany.

Raha nanontaniana moa ny anton’izao tsy fisian’ny herinaratra maharitra izao dia nolazain’izy ireo fa vokatrin’ny tsy fisiana na tsy fahampiana ara-pitaovana. Izany hoe misy piece izay tokony ho vidiana na andrasana fa mbola tsy tonga izany. Raha arakin’ny nambaran’ny namana iray avy any an-toerana dia fiatovana iray efa nandrasana efa ela izy io ka mbola tsy nahitana vaha olana atreto. Efa hela rahany marimarina tokoa ny fitaovana ampiasaina any an-toeran koa dia mila fanamorana na fanavoazana tanteraka mihitsy.

Ny manak’atao moa mampiasn’ireny groupe electrogene ireny fa na dia tsy maharaka ny filan’izy ireo izny izany aza araka ny nambaran’izy ireo.

Noho izany dia manaitra ny tompon’andraikitra ny mponina any an-toerana fa indrindra ireo mpandraharaha noho izao toe-javatra izao satria efa vola amina millions maro no efa very teo amin’izy ireo ary mbola mitaintaina amin’ny reseka tsy fandriam-pahalemana no mbola tsy afaka ny hanaraka ny fizotrin’ny to-draharaham-pirenena ihany koa. Miheritreritra ny anao plaint moa izy ireo satria mikatso daholo ny asa aman-draharaha rehtra ary ao anty ny fatiantoka tanteraka ny olona, indrindra ireo olona mampiasa ny herinaratra.

Raha ny momba ny fahasimbana misy any an-toerana vokatrin’ny korotana sy ny fandrobana moa dia tsy nazahona sary noho ny fahatahoran’izy ireo satria na ny solon-tenan’ny TVM hono dia somary voatrerona ihany.

Vaovao izay nangonina avy any an-toerana

By kool

Permalink | Leave a comment  »

]]>
http://files.posterous.com/user_profile_pics/268257/n1072187245_292063_4899.jpg http://posterous.com/users/36jza8vvgMjT Koloina RAMASINANDRO Koloina Koloina RAMASINANDRO